Ad Notam Online | Forsiden | Bind 13: 1917
30. november 1917
Kong Gustavs∗ norske besøk er til ende, og det har vært i alle henseender vellykket. Kong Gustavs mottakelse i Norges hovedstad var enkel og verdig, men preget av tidens alvor. Øyenvitner beretter at kongen var sterkt beveget, da han atter satte sin fot på norsk grunn, og at tårene trillet ned av hans kinner, da han ved ankomsten omfavnet kong Haakon∗. Min bror∗ fortalte også at den svenske konge var meget beveget, da han steg opp ad slottstrappene og hilste dronning Maud∗. Det måtte jo også være en egen følelse å komme som gjest til det slott, hvor han selv så mange ganger som tronfølger og regent hadde residert.
De offisielle taler ved gallamiddagen på slottet var taktfulle og preget av øyeblikkets alvor. Kong Haakon fremhevet i sin tale for sin svenske gjest, at "der alltid har vært mitt mål å få et godt forhold våre land imellom. Men Deres Majestets personlige initiativ i disse krigsår har brakt oss nærmere hinannen, hurtigere enn noen hadde våget å håpe.
Måtte oppholdet her kun efterlate seg gode minner!"
Kong Gustav uttalte i sin svartale bl.a.:
"Eders Majestät og det norska folket bör kunna förstå de känslor, med hvilka Jag idag åter beträder det land, som såväl fyra af mina företrädare som äfven Jag i egenskap af regent styrt under en sammanlagd tidsrymd af öfver 90 år. Jag skulle icke vara ärlig hvarken mot Mig själv eller mot historien, om Jag sade, at vad som inträffad i 1905 ännu kunnat glömmas. Brytningen af den förening, som instiftades af Konung Carl 14. Johan, den stora man, från hvilken såväl Eders Majestät som Jag själv härstamma i rätt nedstigande led, tillfogade enighetstanken på vår Skandinaviska halfö ett djupt sår, till hvars läkande Jag från Min sida lifligt önskar att bidraga.
Det er därför, Eders Majestät, som Jag idag har infunnit Mig här för att säga Eders Majestät ock den forna unionsbrodern: Låtom oss skapa en ny förening, icke af det gamla slaget, men en förståelsens och en hjärtats union, hvars lifskraft Jag hoppas skal vara af mera bestående natur än den gamla. Det främsta villkoret härför är att vi, i synnerhet under nuvarande svåra utrikespolitiska förhållanden, stå trofast vid hvarandras sida för att värna och upprätthålla den stränga ock upartiska neutralitet, som de tre nordiska rikena proklamerat under det nu pågående världskrig."
I sin tale for den danske konge∗ takket kong Haakon særskilt for det bevis på samfølelse, det danske folk nettopp hadde gitt oss ved å ville avstå av sitt korn til oss, om det skulle bli nødvendig, hva det visselig blir, og dermed selv underkaste seg savn, hvis derigjennom nød i Norden kan avhjelpes.
Der hadde hersket atskillig spenning med hensyn til møtet mellom kong Gustav og de medlemmer av kong Haakons hoff, som hadde vært knyttet så lenge til Bernadottenes hoff, særlig da hoffsjef Rustad∗. Efter hva min bror meddeler meg, var det hele forbigått uten noen som helst misstemning.